Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROTTOR, RAUKAR OCH KLINTAR 371
utseende, som vidstående figur angiver. Föreningen avser att
inom den närmaste tiden utplantera ett tusental av dessa tavlor
på lämpliga platser vid vandringsstigar och turistleder.
De nya tavlorna, som utföras i tjock plåt i storleken 60 X 13.5
cm, tillverkas i tvenne modeller, den ena visande åt höger, den
andra åt vänster.
Föreningen riktar en uppmaning såväl till sina ombud som
till övriga intresserade att inkomma med förslag om var
anslagstavlor böra uppsättas och skall med intresse överväga alla
ingivna framställningar. Förslagen böra innehålla uppgift såväl
om den led, där tavlorna äro behövliga, som närmare detaljer
om erforderliga namn på själva anslagstavlorna. I de fall, där
framställningarna bifallas, översändas tavlorna utan kostnad i fullt
färdigt skick till Föreningens ombud på platsen, vilken
säkerligen åtager sig det med uppsättandet förenade besväret.
O
GROTTOR, RAUKAR OCH KLINTAR.
Det sällsamma och egendomliga innebär alltid en stor tjusning.
Därför kunna också sådana fenomen som grottbildningar och
raukar påräkna ett stort intresse. Särskilt i vårt land, där dessa
naturminnesmärken endast sparsamt förekomma, tilldraga de sig
berättigad förvåning. En grottas mörka klyft låter tanken dröja
vid de naturens makter, som format dess underliga håla, och
raukens utmejslade former stå för människans natursinne som
ett minnestecken av långt tillbaka i tiden verksamma krafter,
vilka där drivit sitt spel. Såsom trolska och mystiska företeelser
ha båda dessa naturformer i hög grad stimulerat människoandens
fantasi, och talrika äro de sägner och berättelser, som i
ortsbefolkningens mun vandrat från släkte till släkte och som nu
berätta om den primitiva människans tro på jättar och troll,
vilkas hemvist grottorna varit eller vilkas stoder raukarna utgöra.
Men redan tidigt tyddes bildningarnas uppkomst, och citaten
kunna, som så ofta är fallet, föras åter ända till Linné, vilken
skildrat raukarnas stenpelare såsom stenjättar »stälde i rad lik
som rudera efter Kyrkior och Slott. När man war ett stycke
ifrå dem, sågo de ut som Stoder, Bröstbilder, Hästar, och jag
wet intet hwad för Spöken. Ofelbart är at alla desse tiliorna
warit et Kalckberg, men sedermera då hafwet ännu stod nästan
så högt som de, blifwit slipade, sönderskurna och formerade av
hafwets swallande och brusande wågor till den skapnad de nu äga.»
Även grottornas former ha varit föremål för hans utläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
