Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergvandringar och strandstudier i Hälsingland av A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 A. G. HÖ (i BOM
ligen ej varit där, men vågar i alla fall särskilt
rekommendera detta berg åt dem, som för att få se något i sitt slag
storartat och instruktivt icke dra sig för besväret att komma
dit. Flera av de andra bergen i norr och väster, vilka nå
upp över 255—260 meter, ha liknande skogskalotter, men
intet av dem torde visa M. G. och därtill hörande
företeelser i en så påtaglig och typisk utbildning som det nu
nämnda, om man får döma efter berget sådant det ter sig
från Kyrkberget.
Från dessa norra delar av landskapet förflytta vi oss till
dess sydligare trakter för att där fullfölja våra studier över
M. G. Vi kunde för övrigt så gärna ha börjat i söder, om
det hade bättre passat in med resplanen. Här ha vi
användning för topografiska kartbladen Söderhamn och
Ockelbo. Det första högre berg, vi med tåget söderifrån komma
i närheten av efter passerandet av Hälsinglandsgränsen, är
det 186 m höga Sagaberget, sydost om Holms vedens
station. Vi kunna gärna ta upp på det, eftersom det både
ger en lönande utsikt över de sjörika närmaste
omgivningarna, över låglandet i öster och det av dalgångar
sönderskurna höglandet i väster, och därtill uppe på sin hjässa
har en väl renspolad klippgrund och präktiga
klapperstensfält med väl utbildade strandvallar av klapperstenar, som
bränningarna kastat upp. Under uppstigningen se vi för övrigt
samma anordning av grus och sand på bergets lägre
sluttningar, som vi redan omtalat från Kyrkberget. Då vi
tydligen kunna konstatera, att havet nått över Sagabergets
hjässa, få vi söka upp ett ännu högre berg, om vi vilja få
fatt på M. G. i denna trakt. Därtill lämpar sig kanske det
251 m höga Stugtjårnsberget, en halv mil norr och
ungefär lika långt väster om Skogs kyrka. På detta bergs
högsta parti, ungefär ned till 34 m under toppen, se vi inga
spår av havets verkningar; däremot finna vi där
sten-bemängd moränjord, som tydligtvis skulle ha bortspolats,
om bränningarna nått dit upp. Och då vi vidare under
denna nivå, alltså på 217 m ö. h. och därifrån nedåt, finna
otvetydiga spår av dem, är det tydligt, att vi få sätta denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
