Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingland under förhistorisk tid av Arvid Enqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIG. 1. FLINTYXOR FRÄN GNARP.
38 ARVID ENQVIST
man i stort kan uppdela
den i flera olika perioder
och inpassa de skilda
forn-saksformerna i deras
inbördes sammanhang. På
grundval av
fornsaksma-terialet, huvudsakligen i
södra Sverige, skiljer man
nu på en äldre och en yngre
stenålder, markerade
genom olika redskapstyper
i flinta och andra
stenarter. Såvitt vi hittills känna
ha den äldre stenålderns människor, utgående från de
sydligare delarna av vårt land, ej nått så långt upp som till
Hälsingland. Däremot kan man från början av yngre
stenåldern, en tid som ligger måhända mer än 3 000 år före
vår tidräknings början, påvisa de första spridda fynden inom
bygden. Dessa utgöras av i grönsten utförda yxor med rund
genomskärning, s. k. trindyxor, en yngre utveckling av grovt
tillslagna stenyxor, vilka vid
övergången mellan äldre och yngre
stenålder uppträda på sydligare områden.
Här och var inom Hälsingland ha
fynd av dylika trindyxor blivit gjorda.
Särskilt i de sydvästra socknarna,
Ovanåker och Alfta, äro flera sådana |
yxor av ålderdomlig typ funna,
likaså i Rengsjö socken. Detta ger oss
samtidigt en antydan om den äldsta
bebyggelsens spridningsvägar.
Kommande från söder — Gästrikland
har, som senaste fynd visat, i slutet
av äldre stenåldern en ej ringa
bebyggelse — sprida sig Hälsinglands
första bebyggare i söder och sydväst,
följande de av naturen själv utstakade
FIG. 2. BATFORMIG YXA FRÄN
BJURÅKER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
