Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingland under förhistorisk tid av Arvid Enqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGLAND UNDER FÖKHISTOHISK TID 49
mitten av 1000-lalel), har också talrika minnen alt uppvisa.
De flesta gravar inom landskapet torde höra till denna
tid. Runda jordhögar av växlande dimensioner,
stensättningar av olika former ligga blandade om varandra på dessa
vikingatidens bygravfält. Jämsides med brandgravar finna
vi nu skelettgravar, och dessa senare bli alltmer övervägande,
ju starkare det kristna inflytandet gör sig gällande mot
slutet av vikingatiden. — I kvinnogravarna från denna tid
ligga nästan regelbundet två spännen, s. k. ovala
spänn-bucklor av brons, som den i fig. 11 avbildade. Dessa ha
burits parvis, en på vardera axeln, och voro ofta förenade
med en kedja. De ha tjänat att fasthålla dräkten och ofta
ser man avtryck av tyget på undersidan. Understundom äro
de förgyllda på översidan. Nålarna ha varit av järn och äro
som regel bortrostade. — I mansgravarna däremot finna vi
tidens vapen representerade. Pilspetsar, svärd och
spjutspetsar, allt av järn,
tillhöra det vanliga
gravgodset (fig. 12—13).
Ofta äro såväl
svärden som
spjutspetsarna försedda med
beläggningar av
annan metall, ej sällan
silver.
Vikingatidens
silver- och guldsmycken
däremot uppträda
ytterst sällan i gravar,
utan förekomma mest
som skattefynd,
sannolikt under orostider
nedgrävda i jorden,
där de förblivit kvar
då ägaren dött. Det
största skattefyndet av
detta slag i Hälsing- fig. i g. runsten vid.iärvsö kyrka . W.Sohlbergfoto
4t. Svenska Turistföreningens Årsskrift 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
