Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingarnas hem av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGARNAS HEM OJ)
Hur se de då ut dessa allmogegårdar, som redan Linné
fann vara »täcka och in uti snygga och rena, bättre bygde
än på anor ställe»?
Sedan medeltiden ha de varit kringbyggda eller, såsom det
heter i Hälsingland, »fyrbyggda». Denna typ är nordsvensk.
Kring den slutna gårdskärnan gruppera sig ett antal mera
fritt liggande hus, såsom härbren, lador, loge, bastu, smedja
och stundom även fähus, när detta ej ligger i själva
gårdsfyrkanten, vilket synes ha varit ganska vanligt, åtminstone
i äldre tid. Mera sällan har i anslutning till fähuset
bildats en särskild fägård, såsom nere i Gästrikland och
Uppland. Då landet är rikt på bäckar, som höst och vår givit
vattenkraft, har man ofta utnyttjat denna till drivande av
linskäktningsverk och sädeströsk.
Vid slutet av 1700-talet började det efter sydligare
förebilder bli modernt med öppna gårdar, men detta slog ej
igenom förrän under loppet av 1800-talet. Man tog då
vanligen bort den länga i gården, som låg mitt emot
huvudbyggningen, och fick på så sätt en mera herrgårdsmässig
anläggning med symmetri och flyglar. Den yttre husgördeln sköts
samtidigt mera ihop, och stundom resa sig uthusens gavlar
i pittoreska rader på ena eller andra sidan om gårdsentrén.
Det är en förbluffande mångfald av hus och utrymmen
GÅRD I LÅNGHED, ALFTA SIN. W Sohlberg foto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
