Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingarnas hem av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSINGARNAS HEM 67
Den äldsta daterade Järvsökvisten, som jag känner, är
från 1782, men årtal på andra ställen gå fram till 1826.
Då också interiörerna visa en likartad tidsställning, torde
man kunna säga, att barocken i Hälsingland stod i flor
till in på 1780-talet, medan rokokon därefter levde kvar till
på 1820-talet, även om dess efterverkningar fortforo senare.
Den nya form, som bröt sig fram i Ljusdal, var
gustaviansk. Skaparen av denna Ljusdalstyp har varit en av
de skickligaste och
mest
smakbegåva-de allmogesnickare, som arbetat i
landskapet. Även
i Järvsö och
Ramsjö och ända upp i
Härjedalen ha han
eller hans
efterföljare varit
verksamma. Stödstolparna fingo nu
formen av platta,
stundom
genombrutna korintiska kolonner med snidade kapitäl och
ornament (fig. sid. 69 o. försättsplansch l). Kölbågen försvann och
efterträddes av en platt stickbåge, som gärna livades med
en antydan till en lambrequin eller med droppar. Längs
sidorna löpte större, rundade flikar. Taket var oftast brutet
och gavelfältet pryddes ej sällan med en snidad kartusch.
Ehuru få årtal föreligga, synes typen ha varit på modet
från omkring 1815 till in på 1840-talet. Så länge synes
också den gustavianska stilen ha hållit sig här uppe, och
den sammanföll nära med Ljusdals konstnärliga
blomstringstid, ehuru denna hörjade något tidigare.
I södra Hälsingland fick empiren en motsvarande
betydelse. 1 Bollnäs, Alfta och Ovanåker voro dock ett flertal
mästare verksamma både på snickeriets och måleriets
område redan under senare delen av 1700-talet, och man ser
FÄHUSLÄNGA I ÅNGSÄTER, Axel Nilsson foto.
LJUSDALS SIN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
