Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från kyrkorna i Haaken Gullesons land av Erik Salvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN KYRKORNA I HAAKEN GULLESONS LAND 97
bröst. Dräkten bildar vackra veck. I knät ligger en
uppslagen bok. Det förefaller, som om konstnären tänkt sig
den heliga jungfrun i ett ögonblick, då hon suttit och läst
i en bok och funnit ett sådant där »guldkorn», som kommit
henne att för en stund låta boken sjunka och sinnet helt
gripas av det nyss lästa. Något djupt mediterande och
ingående i sig själv ligger onekligen
över den unga kvinnans anlete.
Ryktet om att Bollnäsborna
hade fått ett skönt snidat
altarskåp med bilder i strålande guld
spreds snart genom bygderna.
Det var naturligt, att det lockade
mången att bege sig dit för att se
och beundra det »gyllene skrinet».
Bland dessa var med all säkerhet
även en hälsinge, som hette
Haa-ken Gulleson. Denne var till yrket
bildsnidare. I Fläcka by i
Enångers socken utpekar
folktraditionen ännu i dag en plats inne
i djupa skogen, där denne flitige
kyrkokonstnär en gång skulle ha haft sin bostad. En
folksägen kan taga fel, det är sant, men en sådan kan stundom
tala mera sanning än vi nutidsmänniskor mången gång äro
böjda för att tro. Mossan har nu lagt sitt gröna täcke över
stenar, ordnade såsom till en husgrund, och resliga granar
breda ut sina grenar över en plats, där fromhet och
arbetsglädje varit kära gäster — om sägnen nu har rätt. På
en Mariabild i Forsa kyrka anger Gulleson själv, att han
bodde i »Flegum». Detta ord är till sin grundstam
detsamma som det ovan nämnda Fläcka, ehuru det under
tidernas lopp undergått förändring. Vi veta för övrigt icke
mycket om Gulleson. Hans namn finnes på ett mindre
antal skulpturer och tiden för hans verksamhet inföll under
femtonhundratalets andra och tredje årtionden, att döma
av vissa skulpturers datering.
7. Svenska Turistföreningens Årsskrift 1923.
FIG. 15. S:TA KATARINA,
SKULPTUR I TRÖNÖ KYRKA. Förf. foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
