Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från kyrkorna i Haaken Gullesons land av Erik Salvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN KYRKORNA 1 HAAKEN GULLESONS LAND 99
därav att han i sin konst tydligt upptagit vissa smärre drag
ur skåpet och omsatt dem på sitt sätt. Bollnässkåpets charm
och egentliga skönhetsvärde var han dock icke mäktig att
helt gripa och översätta i sina eljest så trovärdiga
bild-sniderier.
Enligt min mening är en skulptur sådan som S:ta Anna
med Maria och Kristusbarnet på sitt knä i Enånger,
daterad 1520 (fig. 16), som Gulleson således utfört för sin
sockenkyrka — om vi med folktraditionen äga rättighet att
betrakta honom såsom Enångersbo — tillkommen under
stark påverkan av det stora altarskåpet från Bollnäs. Detta
skåps huvudperson var ju S:ta Anna. Detsamma är även
förhållandet med ifrågavarande skulpturgrupp i Enånger.
S:ta Annas säregna, vita huvudbeklädnad å den senare äger
motsvarigheter i skåpet. Kanske har den i Bollnässkåpet
förkomna S:ta Annabilden visat ännu större
överensstämmelser med Enångersbilden än de övriga bevarade?
Dräktens jämnlöpande veck vid midjepartiet, den prickiga
orneringen av tygstoffet, inskriptionsränderna vid mantelns
kanter, Marias vågformiga och över hennes högra axel
tudelade hårfläta och till sist stolens snett uppåtsträvande
sidostöd äro, förutom mycket annat, företeelser, som direkt
återfinnas i Bollnässkåpet. Här är icke platsen för ett ingående
detalj studium av frågan om Gullesons avhängighet av det
nämnda sydtyska altarskåpet; ett sådant kommer jag att
framdeles uppvisa å annat forum, men av det påpekade
framgår tydligt nog, var vi hava att söka en av källorna för
formvärlden inom Gullesons konst.
Bland Gullesons talrika skulpturer i Hälsingland kunna
vi stanna inför ännu en, inför S:ta Katarinabilden i Trönö
(fig. 15). Här har han måhända i sin konst nått högst. I
ett förgyllt helgonskåp står där bl. a. Birgittadottern med
en stillsam böjning av huvudet, andäktigt blickande framför
sig och med sin brinnande oljelampa manande människorna
till andlig vaksamhet.
Gullesons konstnärliga verksamhet är så rikligt företrädd
inom Hälsingland, att den helt satt sin prägel på landskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
