Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några bilder från gammal och ny industriell hälsingekultur av H. von Eckermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMAL OCH NY INDUSTRIELL HÄLSINGEKULTUR 127
inannakulturen, — om för att stödja eller förkväva
densamma får framtiden utvisa.
Som ett verkligt monument över den nya tiden reser sig
mitt emot järnverkens diskreta, gammaldags och enkla
brukskontor på motsatta dalsluttningen det nya sätet för
administrationen. Breda stentrappor leda mellan stenstoder upp
mot höjden, och den helleniska frisen med bolagsnamnet
stöttas av väldiga olympiska kolonner. Utan tvivel står man
här inför Sveriges ståtligaste brukskontor, och såge man
ej de närbelägna arbetarebostäderna, kolskjulen och
räls-banorna, kunde man nästan vänta sig skåda den olympiske
guden i fladdrande toga träda fram på arkaden inför sina
knäböjande slavar.
Man ryckes dock ur drömmarna av första vindfläkt,
Olympens himmel var ren som kristall och dess luft fylld av
vällukter och behag, — men allt detta saknar
Iggesundsluften. Ty den stora massafabriken arbetar ej endast efter
sulfit-, utan även efter sulfatmetoden, d. v. s. fibrerna kokas
ur träet ej endast med svavelsyrlighet utan även med
sodalut, och därav följer, att den uppkommande vidrigt
luktande »merkaptanen» av vinden sprides över nejden,
bringande dofter av ruttna ägg. Tvenne dylika jättestinkdosor
har hälsingebygden begåvats med, och den andra ligger
vid Sandarne utanför Söderhamn. Visserligen hava bägge
utrustats med skyhöga skorstenar, som mulna dagar peka
ända upp i molnen, men detta skyddar endast i någon
mån den närboende arbetspersonalen, — ej den milsvida
kringliggande nejden, där maten i skafferierna och smaken
på tungan infekteras av »merkaptanen».
Visserligen har också den ingenjör, som byggt de bägge
fabrikerna, lovat att sulfatprocessen skall så fullkomnas, att
lukten försvinner, men så länge mjölken smakar ruttna
ägg när vinden ligger från fabriken, är det ingen som tror
honom.
Man må emellertid hoppas, att han får rätt och att allt
det vackra i hälsingeindustrien av gammal och ny kultur
nu och allt framgent skall kunna inpassas i hembygden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
