Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På strövtåg i sydvästra Hälsinglands finnskogar av Dag Strömbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vålsjöbo och hör auktionsförrättarens energiska och
övertygande stämma, grips även jag av den allmänna entusiasmen
och tillryggalägger den sista sträckan i rask takt. Ehuru jag
omsorgsfullt sökt utplåna varje civilisationens tecken i mitt
yttre, ser man dock med en av misstro blandad förvåning på
min frimodiga och ogenerade inmarsch på gårdsplanen. Han
är »oknug» (okunnug = okänd) och bör noga iakttas!
Auktionsförrättaren håller just på att bjuda ut en
naturligtvis högst förträfflig s. k. pinnharv av ålderdomlig modell,
när jag kommer. Huru arbetar han ej, den lille mannen
med klubban! Då han äntligen efter mycket trugande fått
mängdens köplust stimulerad och anbuden börja hagla
från höger och vänster, ropar han med sin monotona stämma:
»Två om bo, skälj er at! Två om bo, skälj er at!» Och
när priset sprungit i höjden och de högstbjudande stå
tveksamma, huruvida de skola öka på sina anbud, eggar han
dem med sin lilla klubba, som han ivrigt svänger, allt under
det han ropar: »Ett, två, smäll och knäpp! Ett, två, smäll
och knäpp»!
Det fordras ett otroligt tålamod att vara
auktionsförrät-tare. Hälsingarna äro ej de, som visa sig alltför heta på
gröten, även om de ingenting högre önska än att komma
i besittning av vad auktionisten bjuder dem. Han får
därför hålla på en god stund för att först liva deras köplust,
och sedan, när han väl fått ett anbud, får han ej utan
vidare räkna till tre och låta klubban falla, nej, då måste
han höra sig för med både den ene och den andre, om ej
också han är »höga», för att på så sätt skapa konkurrens
och få priset att stiga. Allt detta gör, att man även för en
relativt liten auktion i Hälsingland måste anslå flera dagar.
På Vålsj öbogården äro alla förberedelser vidtagna för att
traktera och härbärgera de långväga grannarna. I
»lillbyggningen» serverar den flinka »Hanna från Fredagsberget»
kaffe med dopp. Till »storbyggningen» kunna de närmaste
vännerna gå, ty där sköter mor själv förplägningen och
bjuder på mycken och god mat. Men nog måste hon hålla
köttgrytorna kokande, ty det ena laget avlöser det andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
