Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På strövtåg i sydvästra Hälsinglands finnskogar av Dag Strömbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ STRÖVTÅG I SYDVÄSTRA HÄLSINGLANDS FINNSKOGAR 155
Det är en lång och ärorik historia denna har bakom
sig. Fordom gick nämligen häröver stora stråkvägen
mellan Dalarna och Hälsingland. Från sjön Amungen i
Dalarna kom man över det s. k. Gångbornsberget till
Stugu-fj arden och över den till Mållångstuga. Här fanns
gästgivargård och roddare, som kunde föra resenären vidare över
sjön Mållången till Mållångstad. Från sistnämnda by var
det sedan endast två mils landsväg fram till Alfta kyrka.
I februari, när »Knåda-marknaden» i Ovanåker var slut
och bönderna skulle fortsätta söderut till Hedemora, var
det en ståtlig syn, berättar »Andragårds-faster», att se
jämtarna och hälsingarna i långa rader komma över
Mållån-gens is med sina väldiga packningar av skinn och vilt.
För det mesta stannade de vid Mållångstuga för att vila
hästarna och även styrka sig själva i den välförsedda
gästgivargården. Då blev det minsann liv och rörelse i den
lilla byn. Barnen samlades omkring slädarna för att tigga
marknadskryddor och karameller, medan de äldre
bekantade sig med de långväga resenärerna och lyssnade till
deras berättelser från stora världen.
Men »Andragårds-faster» kan också tala om de rövare,
som fordom härjade i gränsskogarna mellan Hälsingland
och Dalarna. Särskilt gärna stannar hon inför berättelsen
om den »fina frun», som blev utplundrad på alla sina
ägodelar, då hon var på väg från Dalfors till Mållångstuga.
»Andragårds-faster» äger en skatt, som hon gärna vill
visa. Det är en spinnrock av mycket gammal modell.
Många äro de, som velat köpa den, förklarar hon, men
den skall aldrig gå ifrån henne, även om hon bleve bjuden
en hel liten förmögenhet.
I en av de stora flygelbyggnaderna till den gamla
gästgivargården får jag ligga över natten. Ljudet från
dyningarnas matta slag mot stranden vaggar mig till sömns.
När solen står högt på himlen följande dag, anträdes färden
österut. Nu gäller det att »skogledes» ta sig fram till
Skålsjön, den lilla byn på höjderna. De små skogsstigarna, som
löpa kors och tvärs och leka tafatt med varandra, äro intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
