Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En resa genom Bohuslän av Martin Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 MARTIN KOCH
ratur i Skageraks, Kattegats och hela Östersjöns vatten. Det
har visat sig, att just dessa havsområden äro av allra största
intresse för forskningen, med rikaste omväxling av strömmar
— från såväl tropiska som arktiska regioner — och med
därav betingade olika former av havets växt- och djurvärld.
Dessa hav utgöra sålunda ett stort, sammanhängande
experimentalfält, och som en av naturen särskilt anordnad
undersökningsbassäng vid västliga delen av detta
experimentalfält sträcker sig den vidunderliga Gullmarsfjorden in
tvärs genom hela Bohuslän. Dess mynning är tämligen grund,
ca 40 m, men längre in når fjorden sådana djup som 120 m.
Hit strömma djup vattnen in från ytterhaven och kunna här i
lugn och ro utforskas såväl angående rörelser, täthet och
kemisk sammansättning — vilket sker vid Bornö — som
angående växt- och djurvärld, vilket sker vid Kristineberg.
Vetenskap är någonting mycket svårt. Med ovan anförda
diskreta antydningar lämna vi alltså dessa besvärliga saker
för att åter fördjupa oss i skönhet. Vi fortsätta Gullmaren
in mellan de allt trängre, höga, skogbevuxna stränderna.
När sjön tar slut, ha vi kommit fram till Saltkällan, en
herregård med ett av de vackraste lägen i Sverige. Ett minne
från Karl XI:s tid — en skans, anlagd år 1676 — ägna vi
en flyktig uppmärksamhet och traska vidare mellan kullar,
blånande höjder och böljande åsar, förbi den gamla
gästgivargården Kvistrum fram till järnvägsstationen Munkedal.
Och eftersom vi på denna resa givetvis ha den mest
blixtrande tur, går tåget strax; vi resa med, men inte för långt,
ett par stationshåll bara, ty vid Hällevadsholm stiga vi av
för att se på det inre av landet.
Ja, Bohuslän är ett ljuvligt landskap, inte tal om annat!
Kusten är en sak för sig, där är det väl mest havet som
är vackert. Men nu menar jag inlandet, ödebygderna och
odlingsbygderna. Man måste allvarligt ta sig samman för
att erinra sig, att här är inte endast sagoland men även
bondeland med gärden, där säd växer, med hagar där
kreatur beta, och med vänliga gårdar vart man ser. Men
däremellan ligga fläckar av ödebygd — och det är sagolandet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
