Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra folklivsmuseer av Nils Lithberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 NILS LITHBIiKG
Funäsdalens museum en efterföljare i Sniålandsstenar
genom hitflyttning och tidstroget inredande av några äldre
allmogebyggnader från Västbo. 1903 följer så De sju
häradernas kulturhistoriska museum i Borås, som redan från
början anlades helt och hållet som friluftsmuseum med
Kinnaromma gamla kyrka till huvudbyggnad och som
alltjämt uppehåller samma anläggningsplan.
Nu följer slag i slag den ena liknande anläggningen efter
den andra. 1907 skapas på Sundsvalls stadsberg dess
museum helt och hållet lagt som friluftsmuseum, och
samtidigt grundas ett nytt betydande bygdemuseum efter samma
plan i Bunge på Gotland. Året därpå följer Hedemora
Gammelgård, och 1909 uppgöras planerna till det stora
friluftsmuseet på Murberget invid Härnösand. 1911 uppgöras
planerna till fornbyn Jamtli vid Östersund, och samtidigt
anlägges det andra av Dalarnas mest betydande
bygdemuseer, Rotens Skans i Älvdalen. Några år senare grundas det
tredje av dem, museet
i Stora Tuna. Den
yngsta av dessa
anläggningar är den
västerbottniska fornval-len på Gam-Lia invid
Umeå (1919).
Jämsides med denna
utveckling har
naturligtvis även
grundandet av museer enligt
den äldre typen
pågått. Här må endast
följ ande anföras:
Röhsska konstslöjdmuseet i
Göteborg (1901), vilket
utom internationell
konstindustri även
rymmer betydande
samlingar av svensk
ENÅNGERS KYRKOMUSEUM, DEN URSPRUNGLIGA
UPPSTÄLLNINGEN. Petersohn foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
