Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kebnekaise bestigning via Östra väggen av Carl Th. Mörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 CARL TH. MÖRNER
klyftorna taga sin början. En pittoresk rasteplats; vatten
kan hämtas alldeles i närheten från en liten rännil å
Hyllans vixgg.
Vä gg klyft o ma. Rörande dessa för G-ns led
fundamentala formationer råder i litteraturen ej så litet av oklarhet,
missförstånd och motsägelser, vadan en klargörande
framställning förvisso är påkallad. Klyftorna äro till antalet
tvenne, divergerande uppåt, åtskilda av ett brant, triangulärt
bergväggparti, vars undre, avtrubbade spets hänger ned i
Sänkans övre del och vars bas utgör en del av övre
platåns randkontur. Tydligt iakttagbart (markerat genom snö
i klyftorna) är detta förhållande, företeende bilden av ett
enkelt »v», å försättspl. 15 i S. T. F:s årsskr. 1904 samt
i årsskr. 1907, s. 288; t. o. m. Sänkan och Hyllans
horisontallinje äro där antydningsvis skönjbara. Se även försättspl.
26 (under förstoringsglas).
I. Norra klyftan (synonymer: »Th. S. Gudjohnsens»,
»högra», »stora») är rak, lutar påtagligt åt h (= mot N),
innehåller rikligt av lös sten, är mot slutet av sommaren
snöfri; en förträngning nedtill, vid övergången i Sänkan,
benämner G-n: »Korridoren». Först gången och beskriven
av G-n 1919.
Hittills gången:1 Upp Ned Upp Ned
191926/7....................... 1 1 1921— ....................... - —
» 27/7........................ 2 2 192281/7........................ 5 —
» 31A........................ 3 3 » 1%........................ 7 -
» 7s........................ 13 - » 29/s........................ - 1
1920 — ........................ — - » 6/9....................... 1 1
S:a 12 passager med deltagareantal: 40.
II. Södra klyftan (synonymer: »J. Gudjohnsens», »vänstra»,
»lilla») är något böjd, lutar starkt åt v (= mot S), är
relativt fri från lös sten, har även mot sommarens slut, i de
djupaste bottenpartierna, några (3 st.) långsmala snöband.
Det är denna klyfta ensam, som är synlig å bilden s. 213
i S. T. F:s årsskr. 1921. Först gången av Mesch år 1903.
Först närmare beskriven av G-n 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
