Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsikt över sjön färgen från söder. Förf. foto.
»Större sjöbäcken förekomma här oftare än på lerslätterna och högplatåerna.»
dal- och fjordrika landskap möter Kattegats böljor. I dessa
randzoner är urbergsytan upplöst genom ett nätverk av
korsande sprickdalar med mellanliggande, kraftigt
utmodelle-rade bergpartier, vilkas stundom lodräta sidor skapa en vild
och svårframkomlig terräng. Små sänkningsfält och smärre
horstar äro vanliga, och större sjöbäcken förekomma här
oftare än på lerslätterna och högplatåerna.
Inåt höglandet tona sprickorna och förkastningslinjerna
mer och mer ut och förlora i styrka och rätlinighet, även om
de aldrig helt dö hän. I väldiga, vågiga åsar draga
skogshöjderna fram eller breda ut sig till slättliknande platåer —
det sydsvenska höglandets stora skogsslätt. Där härska gran
och tall på moränen, den av inlandsisen skapade
block-och stenrika grusmarken. Breda dalar genomdraga
platåerna. De ha ej fått sin väsentliga karaktär av
jordskalvssprickor och förkastningsbranter, utan av det rinnande
vattnets mjukare, utmodellerande krafter.
Så är det förnämligast fyra landskapsformer, som vi
möta inom Västergötlands gränser: trappbergen med deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
