Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>larva basing*. Förf. foto.
djupt nere i ett röse nära Möne kyrka, 2 Va mil sydväst
om Ålleberg. Man känner endast en tredje halskrage av
samma art, funnen på Öland. Vi skola icke räkna upp
flera guldfynd, endast nämna, att de tillhöra 400-talet
och tiden omkr. 500. Deras sammanlagda vikt uppgår
till över 13 Va kg. Intet annat svenskt landskap når
tillnärmelsevis lika högt utom Södermanland, som
uppvisar nära nog samma siffra, men endast tack vare ett
enastående fynd om 12 kg. Västergötland äger det
närmast största, 7 kg, anträffat 1907 vid Timboholm nära
Skövde.
Givetvis hade denna stora guldrikedom sin bestämda
anledning. Guldet fördes till Götaland och övriga delar av
Norden, därför att dessa voro hemlandet för de goter och
andra stammar, som i Södern spelade en så stor roll just
under 400-talet och början av 500-talet. Och den särskilda
koncentrationen till Västergötland skulle betyda, att vi här
hade sätet för de hemmavarande goternas — götarnas —
kungar. Sistnämnda konklusion kan väl betvivlas, men
ett är säkert: knappast har sedermera så fint herrskap
bott i Västergötland, om ej på 1600-talet, då Magnus
Gabriel De la Gardie residerade på Läckö . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
