Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företag, av betydelse för vida omgivande landsdelar. Men
det har blivit ännu betydelsefullare. Det har blivit
hörnstenen i ett ännu större, ännu märkligare byggnadsverk, i
den väldiga kraftalstring, som staten redan bjuder stora
delar av landets tätast befolkade bygder och som med tiden
direkt och indirekt kommer att omspänna hela Sverige.
Under mycket höga spänningar, upp till 150 000 å 200 000
volt kan elektrisk ström jämförelsevis billigt ledas något
tusental kilometer och längre. De ingenjörer, som skapade
Trollhätteverket eller som gått i deras skola, ha ej nöjt sig
med detta. De ha lagt upp och delvis redan utfört
jätteplanen att vid andra stora fall bygga kraftverk, som genom
långa kraftledningar förenas med varandra och samarbeta.
Fördelen härav är främst att flodernas vattenföring, vilken
är ganska växlande, kan bättre utnyttjas och kraften
därigenom billigare ställas till folkets förfogande. Staten har
vid Älvkarleby i Dalälven byggt ett kraftverk om 60 000 kW,
vid Motala ett annat om bortemot 10 000 kW, i Västerås
en ångkraftstation om 30 000 kW, som vid behov kan tagas
i bruk medelst koleldning. Tillsammans med Trollhättans
nu utbyggda 115 000 kW utgör detta den kolossala effekten
av i allt 215 000 kW eller ungefär 300 000 turbinhästkrafter.
Kartskissen i fig. 14 möjliggör en överblick av de i dessa
kraftstationer alstrade energimängdernas fördelning över stora
delar av Göta- och Svealand.
Men ej nog härmed. Över ledningarna kan energi
utbytas med flera tjog större och mindre kraftstationer byggda
av enskilda, vilka sålunda alla samarbeta med det stora
nät, där Trollhättan är centrum och storarbetare.
Detta samarbete mellan svenska vattendrags kraftkällor,
vilket, när världskonjunkturen en gång åter ljusnar,
kommer att utsträckas till ett par av mellersta Norrlands största
fall, leder till, att när Dalälven under vintern nästan sinar,
då strömma Göta älvs och Motala ströms kraftmängder upp
i Bergslagen och sydliga Norrland, när Dalälvens vatten åter
går fullt efter snösmältningen på våren, då stängas delvis
dammluckorna för Vänern och Vättern och vattnet stiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>