Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västgötagruvan, är steget icke långt till den hypotesen, att
västgötarnas urgamla smide kan ha haft något att göra med
den äldsta bearbetningen av Bergslagens malmfält. Säkert
är att Bergslagen och
Sjuhäradsbygden stått i
en mycket livlig
förbindelse med varandra.
Efter denna överblick
av vissa drag i
Sju-häradsbygdens historia
övergå vi till teckningen
av bygdens olika slag
av hemarbete och skola
visa, hur hemarbetet i
vissa fall haft benägenhet
att utveckla sig till
industri, ja, till storindustri.
SMIDESHEMARBETET
Förut har framhållits
den stora betydelse,
smi-det haft och ännu hade
inom området när Borås stad 1622 anlades. Heraldiska
symboler äro i allmänhet inga starka historiska vittnesbörd.
Men då Borås i sitt vapen eller märke erhöll tvenne
korssignade ullsaxar, måste man häri se en åtgärd, som avsett
att utmärka det för staden och bygden egendomliga
smideseller vävnadsarbetet. Då emellertid ullproduktionen
(fåraveln) aldrig varit något för bygden särskilt utmärkande,
utan den för handvävnaden behövliga ullen i huvudsak
skaffats från annat håll, så ligger det antagandet onekligen
nära till hands, att ullsaxarna i vapnet symboliserade
bygdens stora hemsmidesslöjd, och det synes sannolikt att denna
omkring 1620 var mer framträdande än vävnadsslöjden.
Mycket tidigt gjordes allvarliga försök att koncentrera
hemsmidet till Borås. Vid Druvefors vattenfall anlades av
borgmästaren Johan Svensson Vindruva mot slutet av 1600-
bYi^N EnlKöON PÅ RYDBOHOLM.
Efter en oljemålning av Geskel Saloman xoo t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
