- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1924. Västergötland /
189

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ännu högre grad de intima detaljernas. Detta kommer
man dock ej underfund med vid ett mera ytligt
betraktande, men har man väl fått blicken öppnad för detaljerna,
då tröttnar man aldrig att fördjupa sig i dem.

När Vår Herre skapade denna natur, måste han ha haft
en särskild lust till det dekorativa. Icke ens den mest
dekorativt kännande konstnär kan ha något att ändra på
linjernas underbara växelspel i åsar och kullar. Skönhet
finns nog överallt i svensk natur för den, som har öppna
ögon och sinnen, men just denna säregna art av skönhet
finns ingen annanstans än här.

Det är en oförglömlig upplevelse att — på våren i
synnerhet — vandra över t. ex. Kisakullarna vid Stenstorp,
eller de underbart dekorativa åsar, som löpa utmed
Hornborgasjöns östra strand vid Broddetorp.

Landskapet mellan och omkring Borgunda-, Planta- och
Gerumsbergen, Billingen, Alle- och Mösseberg har en
ovanligt sträng arkitektonisk karaktär. Till denna stränghet
hör att inga sjöars ljus fått bryta stilen. Detta är den
egentliga urbygden. På den västra sidan om Billingen
möter ett landskap av helt annan karaktär, leende och ljust
och av en sådan ljuvlighet, att det endast kan jämföras
med det landet Gösen, som flöt av mjölk och honung. Det
är Valle härad, de 365 sjöarnas härad, men dess skönhet
måste ses; den kan ej beskrivas. Dess härligaste smycke
är Värnhems klosterkyrka, som nu efter dess pietetsfulla
restaurering skänker en stämning som kanske ingen annan
kyrka i vårt land.

Trots sin starkt utpräglade egenart har dock Falbygden
— eller kanske rättare Skaraborgs län — vissa drag från
de flesta av Sveriges övriga landskap. Uppe på Billingen
ligger Store mosse, där tranorna bo — det är ett stycke
Norrland. I en dalgång, där vägen går över Billingen
mellan Skövde och Värnhem, ha vi ett stycke dalanatur.
Tjuvadalen, som skiljer Billingen från dess utlöpare
Brunnhems-berget, påminner om Värmland. I Bjersjö, ej långt
härifrån, finns högt uppe i berget, ovanför ett nästan lodrätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1924/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free