Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Knavsnoret, varvid lasset gick till botten. De som trott
på sägnen ha upprepade gånger försökt fiska upp
skatterna. Slutligen gjorde en epidemi före digerdöden rent
hus, varvid ett fåtal överlevande flyttade ned till Malung.
Även järnhanteringen har haft sina utposter här uppe.
Mossbelupna slagghögar och flodnamn (Blästån) vittna
därom, men eljest har vegetationen utplånat alla spår av
forntida bebyggelse.
Flera stigar och klövjevägar leda sedan hednatiden —
skinnarna lära ha kristnats omkring år 1200 — över den
fruktade Tiomilaskogen, och av dessa går än i dag den
kortaste (37 km), bästa och mest lättorienterade
förbindelsen mellan Västerdalälven och Klarälven just genom
Ellingå-området, något som även bekräftas på äldre kartor.
Sommartiden väljes den sydligare linjen
Vallerås—Jägra—Överhån—Dj uphån—Petsjön—Bredsj ön—Backa, medan
vintervägen ligger nordligare: Vallerås—V. Fors—Nisterlingen—
Nyckelhällsjön—Rönnhällsjön—Ryan—Dalby.
Det är emellertid ej blott gränsborna, järnbärare,
stigmän och biltoge, som tagit sig fram här, utan på
Dalasidan fortleva traditioner om tvenne kungafärder med 500
års mellanrum, nämligen kung Sverres krigståg 1177 och
konung Karl XI:s resa 1686. På Värmlandssidan äro
däremot minnena härav mindre och framför allt råda olika
meningar om Sverres väg.
Dessa berättelser befunnos så intressanta, att vid
återkomsten till Stockholm beslöts att med lärda herrars hjälp
söka lägga de historiska fakta till rätta för att komplettera
traditionen.
Vad då först kong Sverre angår, är han ju en av
Nordens yppersta konungar, en riksuppbyggare, vilkens historia
påminner om Gustav Vasas. Han började sitt erövringståg
mot Norge vid påsktiden den 9 mars 1177, då han bröt
upp från Hammarön (Karlstad) med sin utblottade, men
tappra ungdomsskara, de 70 birkebeinarne med pil och båge.
Av militära skäl kunde han icke taga den vanligaste vägen
till Norge över Eidskog, utan tvangs att följa Klarälven till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
