Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande sätt ha en gång alla skogslappar levat. Men som de
bo östligare än fjällapparna, ha de ännu mera än dessa
kommit i beröring med svenska nybyggare, och de gamla sederna
ha så allmänt övergivits, att det ursprungliga
skogslappväsendet nu är statt i försvinnande. I jämförelse med
fjälllapparna ha skogslapparna i allmänhet föga
uppmärksammats; Petrus L^estadius urskiljer dem för första gången
tydligt från övriga lappar. De utgöra särskilda stammar med
egna dialekter, vilka numera också hålla på att dö ut. Av
fjällapparna kallas de österbor, lullelahah, och i sin tur
kalla de fjällapparna padjelahah, överbor.
Lappstammen i Udtja är numera av ett alldeles särskilt
intresse, då den möjligen utgör den förnämsta återstoden av
skogslappar, som i huvudsak bevara det gamla nomadiska
levnadssättet. Utan tvivel finnes i Udtja ännu mycket för
språk- och kulturforskare att taga vara på. Nära
huvudvistet ligger sålunda en märklig, hittills ej närmare
undersökt offerplats, där lapparna under långliga tider samlats för
att dyrka sina gudar. Nu äro gudarna glömda, men den
mäktiga högen av offrade ben därute på den ödsliga
myrtungan i sjön täljer ännu om förgätna gudafester. Lyfter
BODAR I UDTJA. Förf. foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
