Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN UDTJA-TJAVELKS MYRAR. Förf. foto
och över starrbevuxna kärrvikar, där tranan ropade och
grönbenan och beckasinen spelade under himlen. På
morgonen nådde vi berget Talvatisåive, där vi tältade högt
uppe bland de översta granarna.
Från toppen av Talvatisåive såg man mot söder och öster
det mörka skogslandet med de tallösa vattnen och de
oändliga myrarna, haven, som lapparna kalla dem. I väster under
fjällen blänkte Piteälvens sjökedja och i norr träsksjön
Låutokjaure, där gässen skulle finnas. Med gröna videland, med
gräsmarker och säv låg den därnere som ett vilt och ensamt
paradis för fåglarna. Det var en träsksjöbild som förde
Tåkern i minnet. Men ovan Låutok stego fjällen. Över
de närmaste skogsbergen lyftes de första djärva profilerna,
ljust, töcknigt blå med tindrande snö.
Natten skulle ägnas åt fågelsjön. Från vårt lägerställe
under krönet av Talvatisåive gingo vi ned till den vattenrika
bäcken från sjön. Där var härlig äng mellan videsnåren.
Midsommarblomster och Kung Karls spira stodo ännu i knopp,
men den gula fjällviolen lyste med sin solfärg. Mellan täta,
svällande kanter av dvärgbjörk och gråvide kommer bäcken
krökande genom sanklandet. Jag följde den uppåt mot sjön,
och slutligen öppnade sig Låutok med sin grönskande rike-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
