Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
üdtja.taures tillopp. I. Beckman foto
Klockan halv nio på morgonen började vi en vandring,
som var nära att få ett äventyrligt slut. Bördorna kändes
dubbelt så tunga som vanligt; allt var ju indränkt med
vatten. Kylan och våra genomvåta kläder gjorde det
omöjligt för oss att taga längre raster än som behövdes för att
äta. Efter tio timmars sträckvandring genom det väglösa
och uppblötta myrlandet förstodo vi, att vi gått vilse i
regndiset. Provianten var slut, och med krafterna var det
inte stort bättre. Efter ytterligare två timmars vandring
på måfå i allt kortare etapper kommo vi till en punkt,
som vi tyckte oss känna igen från föregående strövtåg kring
Udtja. I den enformiga terrängen hade vi kommit ett stycke
på sidan om lappbyn och just stått i begrepp att gå förbi
vårt mål vidare ut i de mångmila morasen. Om detta
inträffat, hade situationen blivit betänklig. Vi voro utmattade
och utan mat, och som det sedan visade sig varade det
dåliga vädret med regn och dimma ytterligare tre dygn.
Nu funno vi den rätta riktningen, och en timme senare
sågo vi de gråa stugorna framför oss i sin glänta.
Människoboningar i ödemarken — aldrig har jag sett dem med
så tacksamma ögon! Lapparna mottogo och välkomnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
