Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
somrar är tidigaste laget för färder i dessa trakter. Den
eljest så lättvandrade vägen från Kebnekaise gav en försmak
av hur det kan vara till fjälls mitt i den s. k. högsommaren.
Vid Kaitumjaure stodo ännu björkarna envist i sina
rödbruna knoppar — det var nästan så att man oroligt erinrade
sig det gamla Uppsalastädet, benämnt Knoppen, »för hon
slår aldrig ut». Iskallt var det om nätterna, men värst var
den eviga blötan: de just smältande snömassorna i fjällen
och det ständigt strilande regnet förvandlade den fredligaste
bäck, som eljest med heder bar resehandbokens vitsord
»lättvadad», till en brusande ström, som det ofta var nog
så benigt att la sig över.
Nu hade jag emellertid avnjutit Saltos ovanbeskrivna
ljuvligheter, och lydande den zigenardrift, som naturen
nedlagt i somliga människors bröst för att bl. a. bereda dem
obehag och besvärligheter, gav jag mig tillsammans med en
spänstig ung fru, min blygsamhet förbjuder mig att säga
vems, uppåt vattenfallsstyrelsens naturliga jättereservoarer
ovanför Lilla Sjöfallet. Bemälda styrelse har just nedlagt
sina anläggningar i Suorva, så det tjänar ingenting till att
beskriva alla dess bekvämligheter; jag vill endast nämna
att det är ett av bostadshusen därifrån, som inköpts av
Turistföreningen och flyttats upp till Vaisaluokta.
Det är min angenäma erfarenhet att Suorva är en plats
där man alltid har en envis bondtur. På nedresan råkade
vi anlända dit tjugu minuter innan motorbåten avgick till
Stora Sjöfallet — och den gick bara ett par gånger i veckan.
Likadant denna gången; vi kommo på eftermiddagen, och
så befanns det att tidigt nästa morgon skulle en
schaktmästare från kraftverket på tjänsteresa uppåt Vaisaluokta.
Med den utmärkta välvilja, som ingenjörerna vid Suorva
alltid visade turisterna, fingo vi tillstånd att medfölja.
Färden uppåt sjöarna ovanför Suorva hör till mina bästa
minnen från Lappland. Allt hade sammangaddat sig för
att göra den så tiptop som möjligt. Det var en av de få
solskensdagarna under sommaren, och den hittills envist
västliga vinden hade denna enda dag slagit om och blivit ett milt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
