Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gamla stugan har två rum med sex sängar, vadan plats sålunda kan beredas för 20 personer.
Sistlidne sommar har vardning utförts mellan den svenska Sylstationen och Storerikvolden av Svenska Turistföreningen och Trondhjems Turistförening. Rösningen går från Sylstationen i västlig riktning och strax norr om Fiskåtjärn, varpå den svänger något mera mot söder och nere i Ramslierne på norska sidan förenar sig med »opvardningen» från Nedalen till Storerikvolden. Från Sylstationen till Storerikvolden tar vandringen efter denna led under normala förhållanden 4—6 tim. i anspråk; i motsatt riktning får man beräkna något längre tid, enär utgångspunkten då ligger åtskilligt lägre än målet. Djupholma är den enda älv av någon betydelse, som passeras under denna vandring. Under försommaren, innan »kloppen» ännu blivit utlagd, kan Djupholma vara rätt så vredgad och sväller ofta över sina bräddar. Är man någorlunda förtrogen med förhållandena, kan man vid den s. k. Djupholmssten — där älven mynnar i Essandsjön — gå ut i vattnet, som här på ett ställe är relativt grunt, samt på detta sätt passera älven. Understrykas bör att företaget för den okände dock givetvis har sina risker.
När den nya Blåhammarstugan, som man får hoppas, snart reser sig på Blåhammarfjället, inses lätt, vilken värdefull »triangelroute» som här skapats — Blåhammarstugan — Storerikvolden—Sylstugan eller omvänt. Strängt taget är Blåhammarstugan Storerikvoldens närmaste svenska granne. Mellan dessa båda turiststationer möter den tidvis besvärliga vadningen av Enaälven — ett moment som dock ej bör verka avskräckande under högsommaren. Terrängen på västra sidan om Enaälven är till stor del sank och vattensjuk, men även full av små angenäma överraskningar i form av ljuvliga »torrflätor», där mossa och renlav fräsa under vandrarens fötter. Man trampar här f. ö. klassisk mark — det var huvudsakligen i dessa trakter, som den Armfeltska hären dukade under vid nyårstiden 1719, då den från Tydalen sökte taga sig över fjällen till Handöl och Duved. Uppe på den vegetationsrika Ramskleppen, under toppen av den norska Blaahammerkleppen och intill Ranglan (Ranglaån) längre i norr, har man funnit gamla karolingravar. Strax intill Essandsjön och nära Storerikvolden ligga ock de s. k. Svenskhaugene, vilka traditionen sätter i samband med Armfelts tåg.
Torsten Boberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
