Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
by fanns ett sällskap, vars
medlemmar i tur och
ordning måste författa en
avhandling i något
allmännyttigt ämne, vilken sedan
föredrogs på
föreningsstämma, kritiserades och
diskuterades. Där förekom också
förståndsövningar av mera
roande slag, charader,
rebusar m. m. Föreningens
handlingar finnas ännu,
åtminstone delvis, i förvar. För
gårdens skötsel var nog icke
detta slag av kunskapsbegär
alltid till gagn, men det gav
stort anseende.
Men även som
jordbrukare kunde blekingen
utmärka sig, och man gripes
ovillkorligen av förundran
och vördnad, då man ser de stora, väl och vackert upplagda
stenrös och murar, vilka vittna om den otroliga möda, som
nedlagts på att röja och bryta upp de små åkerlapparna,
vilka gåvo sin odlare så liten lön, att först barn och
barnbarn fått inhösta vinsten. På den tiden var jorden ej heller
någon handelsvara, utan gick i arv inom släkten. Fick ej
den, som sådde, skörda, så var han dock trygg i
medvetandet att hans barn skulle få det.
Med tanke härpå byggdes också de stora, vackra
gårdarna. Även de små hemmanslotterna fmgo präktiga
åbyggnader, i synnerhet i skogsbygden, där timret hade föga
värde. Om man undantar Listers härad, där gårdarna äro
av skånsk typ med blekingsk prägel, äro de långa, smala
skiftesverkshusen de vanligaste. De rödfärgade
manbyggnaderna med vita knutar och listverk äro av en mycket
god verkan, där de ligga inbäddade i lummiga trädgårdar.
väverskan ingrid andersson i vio,
rödeby. Ur Blekinge läns hemslöjds arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
