Svenska Turistföreningens årsskrift / 1925. Blekinge / 124 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fridlevstads kyrka.         C. G. Rosenberg foto.

ivriga sjöfarare,
och det givande
sillfisket i de
mellanliggande farvattnen knöt de
gemensamma
intressena ännu
fastare samman.
Till dessa trenne
1100-talstyper slöt
sig det stora
antalet övriga
landskyrkor med
långhus och rakt
avslutat kor. I denna
på naturlig sten
rika provins var
materialet här
som alltid gråsten.
Även denna typ
hade
långhusportaler i norr och söder och koret i söder. Taktäckningen
bestod av ett platt brädloft. Hit hörde Gammalstorps,
Förkärla, Hällaryds, Rödeby, Edestads och Lösens m. fl.
kyrkor. Några av dem, såsom t. ex. Edestad och Lösen,
synas — att döma av teglets och spetsbågformers
uppträdande i omfattningar m. m. — ha förändrats eller rent av
först uppbyggts under gotisk tid.

Omkring 1300 synes landssocknarnas behov av kyrkor i
huvudsak varit fyllt. Vid denna tid uppfördes den åt den
helige Nicolaus helgade stadskyrkan i Sölvesborg av tegel,
en helgjuten och på det hela taget väl bevarad anläggning
med blinderade gavelrösten, valv över alla partier samt
senmedeltida murmålningar. Den var ansluten till ett kloster,
beläget norr om byggnaden. Utanför staden uppstod kort
därefter den lilla vackra sockenkyrkan i Ysane med
huvudsaklig användning av tegel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>