Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hög kvalitet:
Augerums 1822 och
Jämjö 1820—26,
båda ritade av
J. W. Gerss. Den
senare utfördes
dock något
förenklad; i båda
äro altare och
predikstol
sammanbyggda, och
den förras
mittskeppskolonner
bidraga här
liksom i Backaryd
på ett lyckligt sätt
till att giva
interiören en
monumental prägel.
Årtiondena
närmast därefter
går en stark ström av
förändringslusta över Blekinge. Den börjar med att de platta
trätaken nedbrytas, och i stället inbyggas rymliga, välvda
brädtak. Redan detta var nog för att giva interiören en
helt annan karaktär. I den ovanligt slutna och enhetliga
Hjortsberga kyrka skedde detta 1843, och 1852 förändras
långhustaket i annexkyrkan Edestad. Samtidigt tar den
religiösa väckelsen ökad fart. Väldiga predikanter uppstå, såsom
den över hela Blekinge under namnet »pastorn» bekante
M. J. Gervin-Steenhof i Karlshamn, icke minst känd genom
sin sentimentala novell »Fiskaren i Munkahus».
Nykterhetsivrarna och Pehr Thomassons noveller göra ock sitt till, och
folket strömmar till kyrkorna, där marknad och slagsmål
på kyrkbacken tidigare hört till de vanliga söndagsnöjena.
 |
| fredrikskyrkan i karlskrona, invigd 1744. E. Zetterberg foto. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
