Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lite vimmelkantig och sa att han frös. Men väl var att han
hade rocken igenknäppt, sa han, för annars hade han väl
rent av blivit förkyld, sa han. Men han var van vid is,
för han hade varit med och fört posten över till Åland i
många år.
— Ska vi inte lägga oss nu, Engström? frågade Västlund
och gäspade.
— Är kaffet slut, efter det är så bråttom? stack
Tok-Pelle emellan.
— Är det slut, så sätter nog Vågberg på nytt, om jag
känner honom rätt. Vi har ju fått bara en kask och
Petterson har väl knappt fått värmen i kroppen än, sade jag.
— Det hörs att Engström känner till skärgårn!
triumferade Pelle. — Sätt på kaffe, Vågberg, och håll dej vaken,
Västlund! Det är inte ofta du är i sällskap med tokiga
målare! För vi ska välan hålla ihop i profeschonen, Engström.
Ja, aprapå seglivenhet, så har jag själv varit rätt så
seglivad. Jag hade varit och målat på Köpmansholmen och
bott hos gamla gubben Östergren, och rätt som det var så
dog gubben en vacker dag utan att säga till om ’et förut
och käringen ville att jag skulle följa med till Blidö kyrka
och bära liket, för liket och jag var liksom släkt till
släkten. Jag hade ju inga svarta kläder, men jag fick låna i
sista ögonblicket utav honom Utterbom, som var boddräng
hos handlarn. Utterbom låg sjuk förstås, annars skulle han
inte lånat ut några kläder, men jag fick låna dom utav
handlarns piga, för jag har alltid haft god hand med
fruntimmer. Det var i februari och bortåt 20 grader kallt, och
det bar inte bättre till än att jag gick ner mig på ett ställe
där det var strömt, för isen var ny — — —
— Hör nu, Pelle, var Utterbom släkt med färgare
Utterbom i Norrtälje? frågade Vågberg medan han sysslade med
spritköksgasen.
— Bryt inte åv, Vågberg, när jag talar! Nej, det var han
inte för han hette Utterbom. Ånej, färgarn hade samma
namn som jag och det är Petterson, det är gammal adel,
den gamlaste i Sverige. Men denne här Petterson låg en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
