Svenska Turistföreningens årsskrift / 1925. Blekinge / 212 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

GNISVÄRDS FISKELÄGE ÄR ETT AV DE STÖRSTA PÅ GOTLANDS VÄSTKUST.          Förf. foto.

av lösa stenblock, men understundom murade och
sammanhållna av stockar. Dessa skola underlätta landningen
(därav namnet) och mottaga lasten och redskapen vid
landstigningen. Litet längre upp ligga sjöbodarna, här kallade
strandbodar. Dessa äro byggda av sten eller trä och
uppställda antingen i rader längs huvudvägen, eller i riktiga
gator; stundom äro de samlade omkring en eller flera öppna
platser. Ännu längre upp i land, eller möjligen på annan
plats i den lilla fiskarstaden, befinna sig »gistrummen», även
kallade »breidningar», platser med i marken nedslagna
långa grenpålar i regelbundna rader, där näten hängas upp
till torkning och där fisken »avbajnes», d. v. s. löstages från
näten. Vid de lägen, där fiskarna även äro bofasta, ligga de
små boningshusen och uthusen vanligen ännu längre upp
på land, oftast strax ovanför »gistrummen». Ett gotländskt
fiskeläge omgives understundom, men icke alltid, av en
gärdesgård, på gotländska kallad »tun».

Låt oss efter denna lilla orientering återgå till vår
studiefärd. — Från Västergarn körde vi den 11 km långa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>