Svenska Turistföreningens årsskrift / 1926. Dalarna / 29 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalälvens vattenområde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BISPBERGS KLACK FRÅN DESS SÖDRA BRANTA SIDA. T. Gehrman foto.

medeltiden räknades Dala- och Västerbergslagen samman med
den övriga Bergslagen som ett landskap, medan övre Dalarna,
Öster- och Västerdalarna, utgjorde det egentliga landskapet.

Trots alla avvikelser visar kartbilden en sammanflätning
av det administrativa områdets och vattenområdenas gränser,
som ådagalägger samtliga gränsers väsentligen
hydrografiska natur.

Dalarnas administrativa indelning är sedan äldsta tider
likaledes i huvudsak hydrografisk. Av 1531 års 26
socknar voro 24 hydrografiskt bestämda genom kyrkors
lägen och sockenytors utbredning i förhållande till större
sjöar och vattendrag, medan blott de två gruvsocknarna
Kopparberg och Norberg utgjorde undantag från denna regel.

Under protestantisk tid ha tillkommit 18 dalasocknar, av
vilka 10 till sitt läge äro bundna vid älvar och sjöar, medan
3: Silvberg, Säter och Garpenberg, äro gruv- eller
industrisocknar, och 5 äro höjdbygdssocknar, nämligen: Bjursås,
Boda, Siljansnäs, Sollerö och Sävsnäs.

De medelstora förvaltningsområdena utgöra hydrografiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>