Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Övre dalarnas landskaps- och bygdetyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DALANATUR OCH DALABYGDER 47
slätt. Även i de fall, där byarna ersatts med spridda
gårdar, bibehåller slätten karaktären av verklig tätbygd.
»Slätten är god och vacker, och de förvånansvärt tätt
belägna gårdarna, av vilka några ha nyanlagd
vattenledning från bergen, andra höga vindspel för vattnets
uppfordring ur floden, vittna genom sina stora, välbyggda och
vanligen med planteringar omgivna hus, att den föder sitt
folk.»1
Å slättens östra del ha Husaby kungsgård och Husby
kloster redan under medeltiden efterträtts av Hedemora
stad som bygdecentrum, medan i väster Tuna kungsgård
och Borganäs fogderesidens ersatts med residensstaden Falun
vid koppargruvan på andra sidan Runn.
Hedemora (nära 4 000 inv.) hade det bästa läget utåt,
emedan vägen nedifrån Västerås och Stockholm där nådde
slättlandsbäckenet. Efter järnvägarnas byggande har Krylbo
(2 100 inv.) blivit en Hedemora kompletterande järnvägsknut.
Falun har från gruvort alltmera utvecklat sig till
provinshuvudstad (14 500 inv.). Staden har visserligen blivit en
viktig järnvägsknut, men kompletteras likväl av järnvägsknuten
Borlänge på Stora Tuna slätt. Borlänge med Domnarvet
hade 1921 11900 inv. Tunaslätten är sålunda på väg att
giva upphov åt en stadsort av icke obetydlig storlek.
Stora Tuna och Mora framstå gärna som nedre och övre
Dalarnas huvudsocknar. Kyrkornas torn efterlikna
domkyrkotornet i stiftsstaden Västerås, och Karlfeldts dalamarsch
inskärper: »Marschen går till Tuna — marschen går till
Mora».
Jämförd med den mäktiga Tunaslätten är
Västerbergslagens jordbruksbygd utmed Barkensjöarna blygsam med
sina 4 000 inv., likaså Grangärde bygd väster om Väsman
med 3 000. Barkens bygd fortsätter åt sydost in i
Västmanlands län, liksom Västerbergslagens gruvbygd åt
sydväst in i Örebro län. Nedre Dalarnas såväl
jordbruks-som industribygder sammanhänga även i övrigt nära med
1 Vilhelmina Samuelsson: Några junidagar i Stora Skedvi. S. T. F:s
årsskr. 1909 sid. 186 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
