Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Stora Kopparberg» Några ord kring ett månghundraårigt namn. Av Alvar Silow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 ALVAR SILOW
vilken av en händelse avslöjas inför en undrande värld. En
förut okänd och föraktad landsända blir med ens målet för
kungars och kyrkofurstars och utländska köpmäns intressen.
Ett helt berg av koppar har världens herre skänkt
konungen av Thule. Det är icke längre blott snö och is och
vilda vikingar, som göra de nordiska länderna ryktbara;
även ädla metaller strömma nu ut därifrån. Järn är gott
till vapen, silver och guld äro sköna tillgångar för den
som önskar köpa gods och kvinnor, men kopparn är
duglig både till strid och köpenskap. Landskapet kring
kopparberget och folket i dalarna och på slätterna kring den
stora älven i dess närhet växa i betydelse inom landet.
Folket »ovan Långheden» är icke längre några halvt
nomadiserande nybyggare, utan ett bofast släkte med gård och
grund och upphuggna vägar från den ena bygden till den
andra och från alla bygderna till kopparberget i norr,
liksom till silverbergen och järnbergen i söder. Rikedom ger
makt. Kopparbergsmän, silverbergsmän och järnbergsmän
liksom gemene allmogen i Dalarna bliva till den
nationella frihetens stöd och kraft. Engelbrekt och Sture och
Vasa söka sig hit till detta starka, lättrörliga och förmögna
släkte och genomkämpa med deras hjälp kampen till seger.
Landets konung och krona gripa djupa tag i bergens,
enkannerligen Kopparbergets, kassakistor, och allteftersom
dessa fyllas av nya rikedomar, växer landet i stadga och
styrka. »Sveriges lycka» kallar Carl IX Kopparberget. »Var
månde någon potentat finnas, som har ett sådant palats
som det vi nu stå i», utbrister Gustav Adolf, då han
besöker ett av den välsignade gruvans största rum och ser den
klara kopparmalmen lysa från väggar och tak och golv.
Och för hans manhaftiga dotter, under vars tid denna för
riket viktiga skatt når sin högsta blomstring, är den fräna
röken från rosthögarna runt berget en söt lukt, tydenbär
tecken om rikedom och välsignelse för Sveriges rike och
folk. Krigshärar uppsättas och sändas ut på Europas
slagfält med hjälp av rikedomarna från berget. Och liksom en
sinnebild av gruvans och landets makt släppas de väldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
