Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Stora Kopparberg» Några ord kring ett månghundraårigt namn. Av Alvar Silow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
ALVAR SILOW
STORA MASKINSALEN VID KVARNSVEDENS PAPPERSBRUK.
Stora Kopparberg foto.
bergväggarna och hämtas upp i dagen till ett senfött släktes
bästa: främst svavelkis, som i stor utsträckning användes
vid Bergslagets egna sulfitfabriker och svavelsyrefabriker,
samt ockra, varav erhålles den rödfärg, varmed vi alltjämt
färga våra svenska byggnader — alla övriga produkter att
förtiga. Ty hon är ännu alltjämt rik på håvor, »gamla
mormor», och ännu alltjämt ger hon uppehälle åt 3- a 400
arbetare.
Visserligen är tiden däruppe vid det gamla
»Tiskasjö-berg» annorlunda än förut. Den besvärande roströken,
som ständigt återkommer i äldre reseskildrares
berättelser från Falun, har förflyktigat, sedan nya metoder trätt
i de äldres ställe. Bergsmännen vandra icke längre
omkring stödjande sig på sina förnäma yxkäppar och iförda
svarta rockar, knäbyxor, stora runda hattar och svarta
handskar. Bergsregementet håller ej längre vakt inom
gruvans område med sina bronskanoner och musköter.
Gruvarbetarna stå ej längre halvnakna kring de stora
tillmakningsbrasorna, utan äro välbeställda
fackföreningsmedlemmar, som med suveränt lugn sköta sina modärna
borrmaskiner.
Men annars är gruvan till det yttre sig ganska lik. De
gamla gruvbyggnaderna underhållas pietetsfullt av en ny
och minnesgod generation. Och vandraren kan icke undgå
att alltjämt gripas av den säregna, med sekellång historia
mättade stämning, som här strömmar emot honom, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
