Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hembygdsrörelsen i Dalarna. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET VÄLDIGA BÅTHUSET FRAN LAKNÄS I LEKSAND,
AV ZORN FLYTTAT TILL SKERIOL.
Förf. foto.
dena, helt naturligt sökt att i möjligaste mån följa med
moderna och bortlägga åtminstone de flesta provinsiella drag
i klädedräkt, bostadsskick och sedvänjor, har tendensen
mom de flesta dalasocknar varit den rakt motsatta. Man
kan icke skylla detta på kulturell avskildhet. Just de i
detta hänseende konservativaste socknarna i övre Dalarna
ha mycket tidigt stått i en intensivare förbindelse med andra
landskap och med städerna än många mera centralt belägna
bygder. »Herrarbetet», d. v. s. det ofta på långa avstånd
trån hemorten bedrivna säsongarbetet, har jämte vidsträckta
handelsfärder ingått som ett nödvändigt led i de ur
jordbrukssynpunkt relativt fattiga, men likväl folkrika
dalasocknarnas ekonomi. Spridningen av dalaprodukter kan
endast jämföras med den stora exporten av hemslöjd från
Västergötland. Men medan »knallebygden» just på grund
av sina invånares rörlighet redan tidigt mist mycket av
sin provinsiella egenart, ha Siljanssocknarna behållit sin i
en enastående utsträckning. Orsaken kan näppeligen vara
någon annan än den som ovan påpekats, den dubbla
verkan inifrån och utifrån av de stora traditionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
