Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hembygdsrörelsen i Dalarna. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
billigt förvärvade suvenirer därav, förstod Ankarcrona, att
ingenting var vunnet med en ytlig, estetisk förtjusning men
att saken krävde studium och praktisk organisation, för att
icke den ännu levande kulturen snart nog skulle förvandlas
till ett antal historiska dokument och ruiner. Genom
makten av en allt medryckande entusiasm lyckades han också
på kort tid väcka förståelse för sin synpunkt hos
Leksandsfolket och kunde år 1904, i samband med en ståtlig
hemslöjdsutställning, bilda Leksands Hemslöjdsförening. Denna
förening äger allt sedan sitt stiftande en rik och värdefull
samling slöjdalster och utgör samtidigt ett livskraftigt organ
för slöjdverksamheten. Ankarcronas insats har icke stannat
härvid. Han har såsom föredragshållare och agitator varit
rastlöst verksam både inom och utom Dalarna, skickligt
och sakkunnigt påverkat icke blott slöjden utan också
byggnadsverksamheten, bland annat såsom praktiskt utövande
arkitekt, samt slutligen själv på Holen i Tällberg anlagt en
hembygdsgård för Leksands socken. På en fri och hög plats
med den ståtligaste utsikt över Siljan har han samlat ett
antal goda och representativa byggnader från olika
Leksandsbyar. Själva boningshusen äro för närvarande inredda till
hem för konstnären själv, men gården tillhör det allmänna
jämte alla de samlingar, som han hopbringat.
Kort efter det Ankarcrona bildat Leksands
Hemslöjdsförening, uppstod i Gagnef en samling, även den till en
början huvudsakligast bestående av gammal slöjd, som
snart utvecklades till ett verkligt bygdemuseum.
Initiativtagaren var återigen en konstnär, fröken Ottilia Adelborg.
Tillsammans med henne arbetade fröknarna Anna och
Lotten Falk samt fröken Clara Wahlström på bevarandet
och återupplivandet av bygdekulturen i Gagnef. Den
Minnesstuga, till vilken grunden lades 1905 på socknens mark
och som 1909 skänktes till socknen, har vuxit ut till en
hel liten gård. Läget är utomordentligt typiskt för Gagnef.
Skogsbacken, där gården är anlagd, övergår till en mjuk
ängssluttning, och på andra sidan älven ligger den vackra
sockenkyrkan bland ljusa björkar. Gården består av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
