Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genom Väster- och Österdalarna. Av Carl Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM VÄSTER- OCH ÖSTERDALARNA 133
de gamla sprickzonerna, isens finputsningsarbete,
växtvärldens fördelning och sist men icke minst människans
metoder och strävan att för sina syften tillgodogöra sig allt
häruppe. Allt detta ville jag med egna ögon se. Jag hade
därför planlagt min vandring över bergen och skogarna i
Malung, upp genom Västerdalälvens dalgång till
Transtrands-och Fulufjallen samt Dalarnas nordvästligaste hörn med
hemväg över Älvdalen.
Den första dagen skulle ägnas åt Lybergsgnupen, det
ståtligaste av alla diabasbergen. Först fick jag mig en präktig
frukost av det bästa en fäbod förmår — nysilad mjölk,
tunnbröd, färskt guldgult smör, getost och messmör. Över
elden i den stora öppna spiseln hängde den jättelika
mes-ostgrytan. Den väldiga spiselhällen av smidesjärn, som bär
årtalet 1692, är visserligen hitförd från en äldre stuga men
passar väl till den gammaldags interiören i övrigt med sin
ryggås och sina stockväggar, vilka i denna fäbodstuga förskonats
från den annars vanliga tapetseringen med tidningspapper.
Vid Stora Lybergets fäbodar befinner man sig endast ett
par km från den mäktiga Lybergsgnupen, och dock ser
FRAN DEN TVÄRBRANTA LYBERGSGNUPEN SER MAN GRANSKOGEN
I FÅGELPERSPEKTIV.
Förf. foto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
