Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tusentals små dagsturister. Göteborgsbarnens friluftsbad. Av H. Allard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så är det även med stadsbarnen. Instängda i skolor och
hem, alltför litet ute på ogästvänliga gator eller på
parkernas stela och tråkiga sandgångar blekna de av under
vår solfattiga vinter. Hjärnan går för full maskin, och
musklerna, som spritta av rörelselust, fängslas på en stol
vid ett bord. När sen den omsorgsfulla modern sängat sitt
barn och släckt kl. 8, ligger kanske den lille klarvaken
timvis i frodiga barnafantasier. Om sommaren på landet är
det helt annorlunda. De små röra sig ute hela dagen och
tvärsomna, när de lägga sig. Men hur många barn få ej
tillbringa hela sin sommar i staden? Det är om dem dessa
badresor handla. De togo sin början 1917 på försök med
100 klena barn, utvalda av dispensärsköterskor och
folkskolornas lärare. Pengar gav oss »Barnens Dag».
I abonnerade spårvagnar uppsamlades barnen och fördes
ned till havsstranden, till de kommunala fribaden vid
Långedrag, ½ timmes resa från staden. De fingo mjölk och
bröd, vaktades för att ej komma på avvägar, men skötte
sig för resten själva. Efter 5 veckor uttogos 100 andra barn.
Företaget slog så väl ut, att stadsfullmäktige alla följande
år beviljat erforderliga medel. Den bärande kraft, som
utvecklat Göteborgsbarnens friluftsbad från sin ringa början
till att nu stå öppna för stadens alla tusentals barn, vilka
eljest ej komma till landet, är prisbilligheten, varom mera
längre fram. 1917—1922 ökades barnantalet successivt,
1922 hade vi nått gränsen, 750 + 750 barn d. v. s. 1 500
under sommaren. Varken badstrand eller spårvagnar tålde
starkare påfrestning. Sedan flera år tillbaka hade jag sökt
en större badstrand med bättre kommunikationer, och år
1923 kunde ett på stadens mark beläget badställe, 20
minuters väg från Askims station å Göteborg—Särö järnväg, tagas
i bruk. Barnantalet ökades till 1 800, de övriga avvisades.
Varje barn fick vara med hela sommaren. Under de
föregående åren hade badsäsongen inletts med en omständlig
procedur. Alla barn registrerades, undersöktes av läkare
och erhöllo kort, vilka gällde som fribiljetter. De
refuserades antal var mycket litet, understeg 0,2 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
