Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra flickor i en bil. Av Greta Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
körkorten åkte ned i respektive fickor så där lagom till
starten, och att man inte begriper sig på motorn mer än så
långt näsan räcker. Det finns väl något som heter tur,
och vem kan väl vara nog grym att beröva oss hoppet om
tur under fattiga sju veckors tid?
Fiaten mäter stadigt mil efter mil. Midsommarafton skall
firas i Leksand, och efter strapatserna i Bergslagens backar
rulla vi snart i bästa kondition över den nya praktbron
över Dalälven och genom den välkända björkallén fram till
målet. Där myllrar av folk och bilar. Det är värre än
den värsta Hindersmässa i vårt goda Örebro. Inte sökte
vi Leksand för att se dessa strömmar av främlingar fylla
varje fläck. Några dalapojkar ge oss dock ett ypperligt
handtag i vår strävan att få se det äkta Dalarna.
»Kom till Kättbo och stanna däruppe i fäbodvallen ett
slag, så ska vi visa er litet av Dalarna.»
»Naturligvis kommer vi. Men vi ska upp till Städjan
ett slag först. På nervägen anmäla vi oss, och saken är
klar.» — »All right.»
Leksand—Älvdalen—Särna—Städjan. Det blir två
dagsfärder, ty vi ha rakt inte bråttom. Delvis nyanlagda, fina
vägar genom ändlösa skogar. Sista biten fram till
fäbodvallen vid Städjans fot faller inte den tjänstgörande
chauffören i smaken. Hon biter ihop tänderna och arbetar för
högtryck. I sista kurvan har sanden börjat rasa nerför
branten, så det gäller att krypa efter den inre sandväggen,
om livet är en kärt.
En smal liten träbro passeras, och där ligger fäboden,
som i tre nätter skall bli vårt hem. »Kärran» får skugga
bakom en stugvägg, knappast högre än den själv, och vi
göra oss hemmastadda i vår lillstuga, som vi dela med
gammelmor. Snart sprakar elden i den öppna spisen och
potatisen puttrar i grytan. Framåt kvällen blir tillökning i
familjen av två cyklande ungdomar, och alla äro välkomna
så länge där finns en sovplats kvar.
Vandringen upp till Städjans topp är bekväm och omväxlande.
Utsikten därifrån ger riklig lön för den enkla mödan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
