- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1926. Dalarna /
240

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tärna. Av Louis Améen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYTKHSTIHIAN VID SVÄRFARSBÄCKEN,
TURISTFÖRENINGENS STUGA ÖSTER OM NORRA STORFJÄLLET.

E. Bergström foto.

240 LOUIS AMÉEN

Vi följa
lappväsendets förträffligt utprickade stig
i Tärnaåns
dalgång på
Bångfjällets västsida. Till
vänster höjer sig
Storfjället,till vars
tinnar och
glaciärer blickarna söka
sig med längtan.
De rödmålade
rösena passera oss
ett och ett i aldrig sinande följd. Men på två ställen utgrena
sig andra rösningar, som fått vita huvuden och se ut som
tomtegubbar i studentmössor. Det är Turistföreningens nya
rösningar. Den ena går djärvt i spikrak linje uppför
fjällsidan till höger och leder upp till Bångfjällets topp. Den
andra viker av åt vänster och är kortaste vägen till
Syter-stugan.

Vi följa emellertid nu ingendera. Vi vilja titta litet på
Tärnasjön och fortsätta framåt till lappväsendets båthus vid
Tärnaån. Här få vi båtar, men ännu återstår ett hastigt
strömmande stycke av älven, där det möter någon
svårighet att taga sig upp. Båtarna få på ett ställe uriastas och
dragas eller stakas uppför. Här i närheten är det de
ryktbara bävrarna utsläppts. Själva förbliva dessa i allmänhet
osynliga, men det uppges, att man sett färska spår efter
dem, varför de förmodas vara vid god vigör.

Sedan man passerat älven, möter man i sjöns nedre del
en lustig och i högsta grad villsam arkipelag av täcka
småholmar, omgivna av ännu otaligare, men mindre lustiga, i
vattnet hel- eller halvdränkta klippblock. Skarp utkik hålles
i fören. Vartannat ögonblick får motorn slå stopp.
Utkiken viftar med händerna och vrålar. Ibland lyfter sig
den flata stenbottnen upp mot vattenytan. Man får försöka
på ett nytt ställe. Det är spännande och uppkryande. Det kla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:04:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1926/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free