Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tärna. Av Louis Améen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 LOUIS AMÉEN
Sverige bakom och de alltmer framryckande, omkring 1 900
meter höga Okstinderne framför.
Framkomna till sjöändan fortsätta vi i obanad och
tämligen skrovlig terräng någon timme fram till den norska
sjön Kjensvattnet. Härifrån skymta vi på andra sidan om
en bred vik en norsk flagga över trädtopparna. Den svajade
tydligen från den norska turisthydda, som vi visste skulle
ligga här, och antydde, att man från norsk sida antagit vårt
förslag om ett sammanträffande.
Vi upptände en eld för att röka efter båt och hade
snart nöjet att se en sådan komma roende. Roddaren
befanns vara själve Formanden i Helgelands og Oplands
Turistförening Overretssagförer Eilertsen. Vi mottogos på
det älskvärdaste av denne, som, då vi framkommit till den
rymliga och vackert belägna hyddan, för oss på det långa
träbordet uppdukade en måltid, som i avseende på
födoämnenas rikedom, mångfald och soliditet tycktes ämnad
minst för Kämparna på Helgeland.
Efter övernattning i stugan återvände vi på morgonen i
våra gamla spår, medtagande vår utomordentliga värd för
att visa honom anordningarna på vår sida om gränsen i
och för framtida samarbete. Vid Överumans strand
avhämtades vi av motorbåt och voro snart i Umbukten, norska
statens fjällstation.
Och nu började den norska delen av vår färd. Utrymmet
tillåter icke att skildra den närmare, men något måste
nämnas om allt vad den har att bjuda.
Färden hela vägen ned till Mo vid kusten kan man göra
i bil på några timmar. Först går vägen över fjällhed, sedan
delvis i djärva vindlingar ned genom skogsbältet utmed
bråddjup, vid vars åsyn nog en och annan griper ett
hårdare tag i karosseriet. Under en stor del av färden har
man framför sig den milsvida glaciären Svartisen, en av
Norges största isöknar.
Mo i Rånen är en liten nätt kustort med båtar, tång,
packhus och bryggor. Man lägger märke till det gamla,
högt aktade handelshuset L. A. Meyers stora varumagasin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
