Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkavare lappkapell. En kulturbild. Av Axel Hamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALKAVARE LAPPKAPELL 1911,
SETT FRÅN VÄSTER.
N. von Hof sten foto
264 AXEL HAMBERG
Alkavare,1 och tre år senare gjordes i Kedkevare
(Silbak-vare), omkring 2 mil SSV om Alkavare, en liknande
upptäckt av en lapp Jon Persson. Gemensam smälthytta
anlades 1661 i Kvikkjokk, där även kyrka byggdes vid samma
tid. Ett verkligt bergsbruk utvecklades därefter i denna
avlägsna trakt, ehuru i mycket blygsamma dimensioner,
ty sammanlagda
tillverkningen av
metaller vid dessa
anläggningar
uppgick ej till mer än
26 kg silver och
13 300 kgbly. Redan
år 1702 nedlades
gruvdriften med
konungens tillstånd.
Trots det ringa
malmutbytet var
Kvikkjokk vid denna tid en bemärkt plats inom svenska
lappmarkerna och överflyglade i detta hänseende till och
med Jokkmokk, som en längre tid varit huvudort i den
vidsträckta Lule lappmark samt år 1607 erhållit kyrka med
egen predikant. År 1696 förflyttades nämligen kyrkoherden
i Jokkmokk till Kvikkjokk, och Jokkmokk blev annex med
en där bosatt komminister. Först hundra år senare
ombyttes rollerna återigen; pastorn fick sin stadigvarande
bostad i Jokkmokk och komministern i Kvikkjokk, vilket
förhållande sedermera fortfarit.2
Då de närmare omständigheterna vid uppförandet av
lappkapellet i den avlägsna och endast av kringströvande
lappar besökta fjälltrakten vid Alkavare syntes mig
ouppklarade och väl värda att utredas, vände jag mig redan för
åtskilliga år sedan för erhållande av hänvisningar såväl till
den utmärkte kännaren av Härnösands stifts ecklesiastika
1 G. J. Asplund, Norrbottens bergsbruk i Norrbotten, utg. av
Norrbottens läns Jubileumsutställnings bestyrelse II. Göteborg 1921.
2 L. Bygdén, Härnösands Stifts Herdaminne Bd. II. Uppsala 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
