Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistföreningens nya väg från Särna till Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TURISTFÖRENINGENS NYA VÄG FRÅN SÄRNA
TILL NORGE.
I det stora nät av vägar och stigar, som Svenska
Turistföreningen till fromma för vandringslivet anlagt och alltjämt
fortsätter att anlägga i våra fjälltrakter, är ovannämnda sträcka
ett led, som torde vara värt att beaktas. Inom några år har
Särna troligen tågförbindelse med yttervärlden — en fortsättning
upp genom Västerdalarna av järnvägen, som hittills slutat vid
Limedsforsen. Från denna station uppehåller redan nu både
postverket och privat linje regelbunden bilbusstrafik på Särna, en
sträcka om 102 km. Dessutom är dylik trafik ordnad från
Älvdalens järnvägsstation längs den mestadels enastående goda
landsvägen till Särna; avståndet Älvdalen—Särna är 80 km.
Vägen norrut från Särna är både backig och krokig men bjuder
i gengäld större omväxling. Efter 32 km nå vi Idre kyrkby,
varifrån stora landsvägen fortsätter västerut till Fämundsjön i
Norge. Vi fara emellertid vidare i nordlig riktning längs en
mindre, men fullt farbar väg förbi Foskros by till den vackra
Hällsjön, vid vars norra strand en ensam gård med samma
namn är belägen. Här slutar bilvägen, för att ej säga
civilisationen. Nordligaste telefonförbindelsen med Idre är även
till-finnandes i denna gård.
Nu vidtager den egentliga turistvandringen. En vägvisare vid
Hällsjögården anger »väg till Storvätteshågna», och utan svårighet
finna vi denna. Vid Ängessildret lockar en präktig nybyggd bro
över Västerdalälven, här i sitt övre lopp kallad Storån, men den
skulle endast föra oss till en väl igenbommad »kronstuga» och
några timmerkojor. Vi följa därför älvens östra sida, där spänger
och kavelbroar över bäckar och myrdrag nu gjort stigen rätt
bekväm. Snart stå vi vid en timmerkoja på älvstranden i
närheten av Tyfsinghån, en utvidgning av Storån. Här tar vägen
av till vänster, och ännu en vägvisare med inskriften »till
Storvätteshågna» pekar på spången över älven. Stigen är härifrån
nybruten, och rätt länge följer den en »parallell», en linje
upphuggen av lantmätarna vid storskiftet. Vägen går alltså här rak,
men landet börjar höja sig; vi passera på en enkel spång
Tål-bäcken och äro uppe på fjället, som f. ö. länge synts oss helt
nära — först Hällsjövåla, sedan Storvätteshågnas massiv med
dess »kläppar» eller utlöpare. På kalfjället följer stigen
Hågn-kläpparnas södra, mot nordanvinden skydda.de sluttning, passerar
en liten fjällbäck och klättrar så, tämligen rakt, upp mot högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
