Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkor och kyrklig konst i Södermanland av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dess historia är också svensk historia, ej provinshistoria.
Här ovan ha uppräknats en rad av byggnadsminnen från
skilda tider. Lämna vi associationerna fritt spelrum, få vi
en förtätad bild av svensk samhällshistoria, en
successionsföljd av växlande eller sidoordnade sociala dynastier:
småkungavälde, kyrkovälde, konungamakt, stormannavälde,
bondekultur, borgerlig stadskultur och storindustrialism.
Medeltiden är kyrkans tidevarv och kyrkorna äro också
de ojämförligt rikaste källor, vi ha att tillgå då vi söka
kunskap om denna tids konst. Men medeltidskyrkorna äro
mera än enbart konsthistoriska monument. Med en vidgad
synvinkel kunna vi avvinna dem en samling allmänt
kulturhistoriska uppgifter, värdefulla som komplement till det
sparsamma och ofullständiga arkivaliska material, som står
oss till buds från denna avlägsna tid. De återspegla i viss
mån samhällets formation, de lämna oss talrika intressanta
upplysningar om den materiella odlingen och långt flera
om den andliga — oskattbara bidrag till förståelsen av ett
fjärran tidsskedes sällsamma väsensart och psykologi. Även
om senare tider gäller detsamma, men här tillkommer att
vi äga tillgång till andra och rikare källor vid sidan av
kyrkorna.
Landskapets föga utpräglade provinsiella egenart kan sägas
äga giltighet även i fråga om dess kyrkor. Dessa äro så
att säga vuxna ur frälsejord; några egentliga bondekyrkor
träffar man sällan här, än mindre någon kyrklig
allmogekonst. Medeltidens mäktiga stiftschefer utsträckte sin
omsorg även till de avlägsna småsocknarnas anspråkslösa
tempel; ett guldskimrande mysterieskåp i en sådan kyrka
kommer oss just ej att tänka på »svenska fattigdomens
betydelse». Men framför allt är det naturligtvis 1600-talets
insats, det livaktiga intresse, som från de högre ståndens sida
städse kommer hemsocknens kyrka till del, som förlänat så
många av dem deras påtagliga karaktär av
herremanskyrkor. De stora stråkvägarna, som genom Sörmland löpa
in mot Stockholm, ha också bidragit till vidmakthållandet
av livliga förbindelser med rikets huvudstad. Härom vittna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
