Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigtunas underjordiska arkiv av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sigtuna under 1000-talet. Två märkliga runstenar, som
tolkats av prof. v. Friesen, tala nämligen om, att de rests
över medlemmar av ett frisiskt gille, köpmän, som idkat
handel på Frisland. Deras faktori låg möjligen på en plats
nedanför Klockbacken i västra delen av staden; där står
nämligen en av dessa stenar, som är jordfast, och där ha
byggnadslämningar och gravar konstaterats.
Mellan dessa båda platser ligger i våra dagar en
obebyggd tomt, som efter sin form fått namnet Trekanten.
Här ha synnerligen rikhaltiga fynd gjorts, som bl. a. visa,
hur människorna bott under Olov Skötkonungs tid. Det
är de första fullt bestämbara byggnadslämningarna från
vikingatiden i vårt land, vilka här blottats, ytterst
blygsamma anläggningar, men av grundläggande betydelse för
frågan om de forntida byggnadsformerna i Norden.
Husen, av vilka ett fullständigt klarlagts, ha varit av en
typ, som kallas klenhus. Grunden utgöres av fyra, direkt
på jorden lagda syltar av trä, i vilka hål borrats för
pålar. Omkring dessa ha vidjor flätats, och väggarna ha
sedan tätats, därigenom att lera klenats från båda sidor.
Ingången var på ena kortsidan, golvet bestod av stampad
lera, och den ovala härden av stenar låg mitt i huset.
Omedelbart på lämningarna av detta hus, som av någon
anledning raserats, låg stengrunden till ett senare
medeltidshus, troligen knuttimrat. Härden till detta hus var
rektangulär och låg intill ena kortsidan. Utanför denna
byggnad löpte en av stockar lagd, mycket smal gata vinkelrätt
mot nuvarande Storgatan. På samma tomt hittades ännu
en dylik gata eller kavelbro, vilande på pålar, nedslagna i
den ännu fuktiga gyttjan och ledande från byggnaden i
Fornhemmets trädgård till det förmodade frisergillet.
Dessa viktiga fynd tyda på, att mycket av den nuvarande
stadsplanen är av ursprunglig karaktär. Huvudgatan, d. v. s.
Storgatan, har löpt parallellt med stranden. Från denna
gata synas liksom i våra dagar smala gränder ha lett dels
upp mot Klockbacken, där de förnämligare byggnaderna,
kyrkor och möjligen handelsfaktorier, synas ha varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
