Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svensk bil genom svenskt land av Harry Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 HARRY BLOMBERG
av forsens lov och knotade högljutt över att aldrig få se
eller höra den, ja, till sist förklarade de att den endast
fanns till i resehandböcker och uppjagade chaufförhjärnor.
När bilen därför saktmodigt stoppades utanför »Hotell
Näsåker» och de ombådos medfölja några steg, gjorde de
detta under ett förgrymmat muttrande om besynnerliga
infall. Då rungade plötsligt vattendånet och hela komplexet
av vitskummande forsar blottades nere i djupet. Klagoropen
tystnade tvärt, ty detta hade Indalsälven icke.
Efter några irrfärder hit och dit funno vi en tältplats
strax nedanför den nya stationen på Forsmo-Hotingbanan
— en liten björksmyckad plan alldeles intill forsen. Den
överglänste vår föregående idealplats, ty här fanns inte ens
mygg. Nu kunde vi äntligen doppa oss i grönt och kallt
fjällvatten under öronbedövande forsbuller och därefter sätta
oss att njuta en fredspipa. Väldiga timmerstockar vändes
i vädret under den rasande rutschen, bråtarna hopade sig
därute och skummet drev i moln över älven, medan
blåskymningen stillsamt föll och det blev tid att koja.
Dagen därpå gjorde vi oss ingen brådska — vi ville
dröja så länge vi kunde i forsens och Pelle Molin-minnenas
hägn, ty man förstår kanske denna obändiga forsfararsjäl
bäst, då man sitter här vid stranden. Först vid
middagstid bröto vi upp mot Junsele.
Det dröjde inte länge förrän älvdalen förändrade karaktär.
Björkgrönskan och de bördiga tegarna blevo allt magrare,
barrskogen tog överhanden på sandiga moar, och stugufärgen
— denna gradmätare på det svenska välståndet — övergick
från rött till grått. Vi närmade oss lappmarkerna!
I Junsele härskade karnevalsstämning. Idrottsföreningens
tåg drog förbi — en lastbil med kolingskapell, en flakvagn
med zigenarflickor och en skottkärra, allt lett av två cowboys
på behärskade mulor och följt av en mindre sotarparad.
Det var ju inte som i Nizza, men man tager det man
haver, och främlingen som hånler försyndar sig mot ett av de
viktigaste buden: du skall söka att förstå!
Här började färden genom de verkliga svenska ödemar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
