Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svensk bil genom svenskt land av Harry Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 HARRY RLOMBERG
På härlig väg skyndade våra hjul nu fram mot
Arvidsjaur, och vid sextiden rullade vi in i detta nordsvenska
Fort Dawson, som tronar på sin torra tallhed med kyrkan
i vägmynningen och där goda människor älskvärt taga sig
an dammiga resenärer. Vi slogo läger vid Svärdälven
bortom samhället, prövade fiskelyckan, silade mygg och sväljde
vårt te, varefter vi häktade tältdörren.
Kvällen därpå hade vi tillryggalagt lumpna nio mil och
hamnat i närheten av Arjeplog. Här arbetade vi under
uppsikt av strövande renar med att skilja bagagets agnar
från vetet, ty nu var apostlahästarnas stund kommen.
Arjeplogs samhälle är mycket mindre än Arvidsjaurs, men
betydligt vackrare beläget. Innan man kommer dit, löper
vägen en lång stund på en smal sandås, och plötsligt ser
man Galtispuouda sticka upp sin runda kupol. Visserligen
har man förut varseblivit ett och annat lågfjäll, men detta
är det första, som hugger tag i en. Och nu ser man
Hornavan med skinande högfjäll i bakgrunden — och man
erfar denna obeskrivliga glädje, som de städse skänka.
Pelje-och Rebneskaise, Ferras och Tjidtjak lysa med snöglans
därborta, och man längtar att glida över den vida sjöns
grönskimrande spegel för att nå deras riken.
Arjeplog har förändrats på sista åren — fått läkare och
sjukstuga, ny gästgivargård och åtskilliga andra nya hus. Men
de kvicktänkta, rättframma och hjälpsamma Arjeplogsborna
äro gudskelov desamma.
Här vidtog nu ett nytt avsnitt i färden, som måste
lämnas utanför skildringen. Under några veckor färdades vi
uppför Hornavan och Sädvajaure, slogo läger vid det
alltför litet kända Rånikjokk, hälsade på lapparna i Lill viken
och gjorde en något äventyrlig färd till det avlägsna
Nasafjäll. Brunbrända och behagligt avmagrade återvände vi så
till Arjeplog och funno vår vän »Thulin» tåligt väntande i
ett tjärdoftande båthus.
Åter vändes kylaren mot sydligare breddgrader. Över
Glommersträsk, där banbygget pågick för fullt, och Jörn
ilade vi mot Skellefteå. Hastigt försvann den magra men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
