Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vildmarksveckor på Gåsen av Sven Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 SVEN THULIN
V. Bunnerskalet på Norra Bunnersjöns nordsida. Det är
denna moränvall, som uppdämmer båda sjöarna. Avloppet
norrut söker sig ut på sidan om vallen.
En naturens egen genomskärning från istidens
avsmältningsskede hade vi tillfälle att iakttaga omedelbart söder
om Hårdeggens nordtopp, där en väldig ravin genombryter
passet mellan V. Bunnerskalet och Handölsdalen. Det är
tydligen det gamla avloppet för en issjö i V. Bunnerskalet,
som från norra sidan varit uppdämd av inlandsisen.
Endast en liten bäck rinner nu fram på bottnen — en dvärg,
som tagit arv efter en jätte från forntiden.
Därmed äro vi nu åter inom Handölsdalen — en ovanligt
vacker och intressant vandringsled. Det är icke blott den
botaniskt intresserade, som här får sitt lystmäte. Den som
har tid och förutsättningar för geologiska iakttagelser möter
ett rikt studiefält.
Dalens norra ändpunkt utgöres av Nedre och Övre
Handölsforsarna, vilka tillsammans sänka Handölsån över 100 meter.
Även Handölsdalen var under istidens avsmältningsskede
fylld av en norrifrån uppdämd issjö. Ovanför
Handölsforsarna flyter nu ån jämnt och lugnt fram över den forna
issjöns botten.1
Av issjön i Handölsdalen kan man iakttaga tydliga
minnesmärken, särskilt om man följer stigen öster om ån. Från
jakthyddan mitt emot Storulvastugan eller från Tjatjasens
nybygge har man en utmärkt överblick över den mycket
iögonenfallande linje av strandterrasser, som stryker fram
utmed Getryggens östra och sydöstra sluttningar på en höjd
av omkring 865 m över den nuvarande havsytan och 165 m
över Handölsdalens botten. Dylika strandterrasser iakttagas
nästan alltid bäst på avstånd. Kommer man till ort och
ställe, blir det i regel svårare att urskilja dem.
På återvägen från Handöl glömde jag mig kvar i
hjortronmossarna ovanför Handölsfallen, medan min kamrat
1 Beträffande de med detta område sammanhängande geologiska
problemen hänvisas den intresserade till prof. A. G. Högboms uppsats
»Handölsdalen och Handölsfallen, en morfogenetisk studie» i tidskriften
Ymer, årg. 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>