Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistliv och kanadensiska kanoter av T. Hilding Svartengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURISTLIV OCH KANADENSISKA KANOTER 235
STAKNING UPPFÖR EN FORS ÄR EN SVÅRLÄRD OCH RISKABEL SAK, MEN ETT
FURSTLIGT NÖJE FÖR DEN TRÄNADE KANOTISTEN. Förf. foto.
är förpaddelns placering. De flesta i U. S. A. tillverkade
kanoter ha ett försäte, där man sitter, relativt lågt, med benen
utsträckta framför sig. Bekvämt, men inte effektivt. På det
sättet får man aldrig den rätta klämmen i paddeltagen. Ännu
sämre är att sitta på botten av kanoten, som man ser folk
göra i England på Thames. Helt andra tag kan det bli, om
man ställer sig på knä med knäna isär så mycket som
möjligt och samtidigt halvsitter med stöd mot förtvärträt. Man
måste då ha något mjukt under knäna och sitsen, annars
blir det med tiden en ganska hård träsmak. Det tar en
stunds övning, innan man finner sig tillrätta med den
ställningen, men har man väl gjort det, skall man upptäcka,
att nu först behärskar man verkligen kanot och paddel. —
Är man tre, sitter mellanpaddeln på en filtbunt e. d. strax
framför akterpaddeln.
Av kanotfärdens teknik måste ytterligare ett par saker
beröras. Först skodonen. Den som drar sig för att kliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
