Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från gränsen mot Finland av Erik Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 ERIK BERGSTRÖM
upptäckts år 1644. Sedermera togs järnmalm till bruket
även från Luossavaara malmfält. År 1654 upptäcktes
Svappavaara kopparmalmsfält, och redan året därpå vidtogo de
från Holland stammande bröderna Abraham och Jakob
Momma, senare adlade under namnet Reenstjerna,
anstalter för anläggande av ett reningsverk vid Kengis för
kopparn från detta fält. Järnmalmen smältes vid masugnar i
Masugnsbyn och Tornefors vid Junosuando och
kopparmalmen i en hytta vid Svappavaara. Metallen fraktades med
renar och båt till Kengis, där den bearbetades, och den
färdiga varan sändes sedan efter Torneälven ned till Torneå
stad för skeppning. En tid i slutet av 1600- och början
av 1700-talen präglades kopparmynt i Kengis, vilka under
namn av Kengis-plåtar höra till myntsamlingarnas största
sällsyntheter. För brukets drift införskrevos arbetare
söderifrån, vilkas efterkommande nu äro helt »fenniserade» men
vilkas svenska namn Spett, Stålnacke, Flygare och andra
ännu leva kvar och påminna om deras härstamning. Kengis
och det närbelägna Paj ala voro under denna storhetstid och
långt därefter centra för handel och samfärdsel i nordligaste
Sverige, med marknader två gånger om året, vilka i
betydelse voro jämförliga med den nutida berömda Rovaniemi
marknad i Finland. Svappavaara kopparverk upphörde helt
år 1785, och Kengis järnverk liksom de övriga norrbottniska
bruken nedlades, på grund av övermäktig konkurrens, i
slutet av 1800-talet.
Efter en blick på den kraftiga Kengisforsen med dess
rika laxfiske, som här icke bedrives med pator såsom längre
nedåt älven utan med strutformiga »tinor», utsatta mitt i
forsen, går färden vidare till Paj ala. Det är en stor och
rik by, vars största ryktbarhet är, att den rymmer stoftet
av Lars Levi Læstadius, den yttersta Nordens store profet
och andlige omdanare. Læstadius föddes år 1800 i Jäckvik
i Arjeplogs socken, blev 1825 kyrkoherde i Karesuando och
kom 1848 till Pajala, där han dog 1861. Under sin
kyrkoherdetid genomgick han en religiös kris, och efter denna
begynte han ett väckelsearbete, som på ett underbart sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
